Behandlingen av Psykiska – Emotionella störningar med Akupunktur med speciell hänvisning till Du Mai

Av: Peater Deadman – Mazin Al Khafaji, Översatt av Thomas Frithiof

De flesta Akupunktörer har någon gång behandlat problem med ”Shen” som insomnia, epilepsi, maniskhet och depression etc. och använt punkter som Baihui Du-20, Shenting Du-24, Renzhong Du-26, Wanggu GB-12, Shenmai Bl-62 etc. Dessa behandlingar är ofta kraftfulla och effektiva, men undviker frågan om hur Shen påverkas exakt.

Som man säger: ”Det fungerar i praktiken, men fungerar det i teorin”.
Denna korta artikel handlar därför om den skenbara paradoxen i Kinesisk Medicinsk tradition mellan Shen som tillhör Hjärtat och Shen som tillhör Hjärnan. Artikeln är resultatet av våra ansträngningar att förstå de många indikationer för att behandla Psykiska- Emotionella störningar med punkter på Du Mai och Blås-meridianen.
Denna nyfikenhet fick oss att skriva till personer som vi anser har en speciell förståelse och kunskap om Kinesiska klassiker och traditioner. Av dessa svarade Heiner Fruehauf (Institutet för Traditionell Medicin i Portland, Oregon) med djupgående översikt om de olika sambanden mellan olika traditioner i Kinesisk Medicinsk historia och ett antal översatta citat från Daoistiska klassiker och andra historiska källor. Vi är speciellt tacksamma för hans bidrag. Giovanni Maciocia svarade också med många användbara citat och lade tonvikten på det nära samband som finns mellan Njurar, Jing, Hjärnan, Du Mai, Hjärta och Shen. Denna artikel har huvudsakligen som syfte att skapa uppmärksamhet för detta ämne och stimulera till diskussion och är därför en kombination av ovanstående bidrag och vårt förberedande arbete med vår kommande bok Manual of Acupuncture.

En noggrann undersökning av de indikationer som finns för de Akupunktur punkter som är beskrivna i olika klassiska och moderna texter avslöjar att ett stort antal av dem har använts för att behandla Psykiskt-Emotionella störningar. Det finns viktiga punkter på alla meridianer, men man kan ändå göra en generell beskrivning som hjälper oss att välja användbara punkter för behandling.
1. Punkter på Hjärt- och Perikardium meridianerna är primärt viktiga eftersom de kan användas för att direkt påverka Hjärtat och Shen till exempel:
•Tongli Hj-5: stönande och sorg, rädsla för folk, zang zao (hysteri)1, Smärta och agitation i hjärtat, sorg och rädsla, depressivitet2 frekvent gäspande, hjärtklappning beroende på rädsla, bultande hjärta.
•Shenmen Hj-7: hjärtklappning, rädslor hjärtklappning, Bultande hjärta, insomnia, zang zao, talar när sover, dåligt minne, manodepressivitet3, epilepsi, demens, önskan om att skratta, galet skratt, förolämpar folk, suckande, sorgsen, rädd och skrämd, disorientation, förlust av röst.
•Shaofu Hj-8: Sorgsen och orolig med försvagad Qi, lättskrämd, rädsla för folk, överdrivet gäspande, känsla av sten i halsen, epilepsi.
•Shaochong Hj-9; hjärtklappning, bultande hjärta, manodepressivitet, epilepsi, epilepsi när skrämd, överdrivet suckande, lätt att bli arg, sorgsen och rädd med försvagad Qi, febersjukdom med agitation och rastlöshet.
•Ximen P-4: Agiterat hjärta, insomnia, melankolisk, sorgsen och rädd, rädsla för folk, försvagad Shen-Qi, epilepsi.
•Jianshi P-5: plötslig hjärtklappning, tryck i bröstet, ängslan, lättskrämd, plötslig rädsla hos barn4, epilepsi, maniskhet, plötslig maniskhet, att rasa maniskt, upprörd och rastlös, frånvarande, dåligt minne, röstförlust, spökont.
•Neiguan P-6: insomnia, epilepsi, maniskhet, dåligt minne, rädd och skrämd, förlust av förnuft, förlust av viljan, förlust av minne efter slaganfall.
•Laogong P-8: epilepsi, mano-depressivitet, rädsla, sorgsen, ängslan, lätt att bli arg, zang zao, skrattar åt andras olycka.
2. En del punkter på Tunntarmens meridian tex. Zhizheng Si-7 (mano-depressivitet, rädd och lättskrämd, sorgsen med ångest, zang zao ), används också för att behandla störningar i Shenberoende på Tunntarmens parrelation med Hjärtat. Zhizheng Si-7 är Luo-förbindelse punkten på Tunntarms meridianen och ansluter till Hjärt meridianen. Detta reflekteras i dess namn ”Branch of the Upright”, ”upright” betyder Hjärt meridianen. I ”guiden till Akupunktur klassikerna” sägs det att Luo-förbindelse punkterna finns mellan två meridianer och om dom används så kan symtom i dess yttre-inre relaterade meridianer behandlas. Zhizhen Si-7 har en märkbar effekt i att reglera och lugna Shen. I ”Metoderna för Akupunktur och Moxibustion” från ”Medicinens Gyllene Spegel” sägs att Zhizheng Si-7 mer specifikt kan användas mot depression och för att lösa knutar som finns med alla de 7 emotionerna.
3.Punkter från yangming meridianen är starkt indikerade, speciellt om det rör sig om störningar av fullhets karaktär som maniskhet och manodepressivitet. Det finns fyra faktorer som förklarar detta. punkter på yangming meridianen tex. Fenglong St-40 är viktig när man vill lösa phlegm – ofta en viktig etiologisk orsak till Fullhets problematik i Shen. Punkter på tjocktarms meridianen är viktiga för att rena kroppen från hetta och det är en kombination av phlegm och hetta som är ligger bakom de kraftigaste symtomen vid psykiskt-emotionella störningar. Magens divergenta meridian ansluter till Hjärtat. En bra matsmältning anses vara en förutsättning för en harmonisk Shen, i Ling Shu (kapitel 30) sägs det ”när Mage och Tarmar arbetar i samklang så är de fem yinorganen i ett lugnt tillstånd, blod är i harmoni och mental aktivitet är stabil. Sinnet härstammar från essensen som förädlats ifrån mat och vatten”5 ovanstående hjälper till att förklara följande punktindikatorer:
•Yangxi Tj-5: manodepressivitet, feber sjukdom med agiterat hjärta, maniskt hänförd, överdrivet skrattig, ser spöken, rädsla.
•Taiyi Mg-23: manodepression, agitation, sticker ut tungan, maniskt gående.
•Fenglong Mg-40: manodepressivitet, galet skrattande, överdrivet lycklig, önskan om att klättra upp på höga platser och sjunga, önskan om att ta av sig och springa runt, rastlöshet, ser spöken, rädsla
•Jiexi Mg-41: epilepsi, spasm, maniskhet, agitation, sorgsen och gråtig, hjärtklappning med rädsla, maghetta samtidigt som rasar, ser spöken.
•Chongyang Mg-42: manodepressivitet, önskan om att klättra högt och sjunga, önskan om att klä av sig och springa runt.
•Lidui mg-45: överdrivet drömmande, lättskrämd och vill sova, insomnia, yrsel, manodepressivitet, önskan om att klättra högt och sjunga, önskan om att klä av sig och springa runt.
4. Mjältens meridian ansluter till Hjärtats Zang och dess hälsosamma Yun Hua funktion ser både till att förse Hjärtat med basen för närande blod och ser till att kroppsvätskor transformeras och transporteras vilket förhindrar att phlegm bildas (en viktig etiologisk orsak i psykiskt-emotionella störningar) och löser phlegm om det skulle bildas. Vad det gäller Gonsung Mj-4 är två ytterligare faktorer värda att nämna: det är en sammanflödespunkt med Chong Mai som sprider sig över bröstet. och det är också luopunkten på Mjältens meridian och en unik egenskap för luopunkterna på yin meridianer (Lieque Lu-7, Tongli Hj-5, Dazhong KI-4, Neiugan P-6, och Ligou Lv-5) att de har viktiga effekter på psykiska och känslomässiga störningar
•Yinbai Mj-1: agitation, suckande, lätt melankolisk, manodepressivitet, överdrivet drömmande, insomnia, kronisk rädslo-vind, kroppslig kollaps.
•Gonsung Mj-4: manodepressivitet, maniskt pratande med drickande, insomnia och rastlöshet, hjärtsmärta, tomhet i Gallblåsan, frekvent suckande.
•Shangqiu Mj-5. manodepressivitet, agitation med törst, överdrivet tänkande, skrattighet, mardrömmar, melankoliskt hjärta, kronisk rädslo-vind hos barn-rädslor epilepsi.
•Sanjinjiao Mj-6: palpation, insomnia, tomhet i Gallblåsa.
•Daheng Mj-15. lätt sorgsen, suckande.
5. En del punkter på Lung meridianen används dels för sin effekt på Po (kroppslig aspekt av Shen – Tianfu Lu-3) eller för deras påverkan på Zong (samlande Qi i bröstet) som hjälper till att lösa blodstagnation och den medföljande näringsbrist som uppträder i Hjärta och Shen.
(Taiyuan Lu-9).
•Tianfu Lu-3: somnolens, insomnia, ledsen, gråter, disträ och glömsk, pratar med spöken och melakoliskt prat och gråt med spöken6
•Taiyuan lu-9: Agitation med smärta i Hjärtat och en sträv puls (choppy), maniskt rasande.
6. Punkter på Njurmerdianen är används för sin förmåga att stärka yin och harmonisera och kyla ner eld i Hjärtat.
(Nj -3 och Ki-6), för att dra ner rebellisk, uppåtgående eld, yang och vind. (Yongquan Nj-1) eller för att behandla Zhi (viljans energi, Dazhong Nj-4 tex).
•Yongquan Nj-1: agitation, insomnia, dåligt minne, oförmögen att tala, lättskrämd, ilska med önskan om att döda andra, manodepressivitet, förlust av röst.
•Taixi Nj-3: insomnia, överdrivet drömmande, dåligt minne.
•Dazhong Nj-4: Hjärtklappning, agitation, demens, somnolens, lätt att bli arg, rädd och skrämd, lättskrämd, vill stänga sin dörr och stanna hemma.
•Zhaohai Nj-6: insomnia, somnolens, epilepsi under natten, sorgsen, skrämd, mardrömmar.
7. Punkter på Gallblåsans och Leverns meridianer används när psykiskt-emotionella störningar innehåller Qi stagnation som transformeras till hetta som kan stiga uppåt och störa Hjärtat
och störningar i Hun (eteriska del av Shen tex. insomnia och rädsla). Det är intressant att notera att punkter som Taichong Lv-3 som används mycket nu för att behandla depressivitet, irritation, frustration etc. har mycket få indiktioner för detta i både klassiska och moderna texter.
•Zhejin Gb-23: suckande och tendens till att vara sorgsen, hetta i nedre del av abdomen.
•Riyue Gb-24: suckande och lätt att bli sorgsen, hetta i nedre del av abdomen.
•Zuqiaoyin Gb-44: mardrömmar, insomnia, agitation och rastlöshet, agitation och hetta i händer och fötter.
•Xingjian Lv-2: lätt att bli arg, sorgsen, lättskrämd, galen, insomnia, hjärt-klappning, epilepsi.
•Ligou Lv-5: sten i halsen, depressivitet, rapar mycket, hjärtklappning vid rädsla,
rädd och skrämd.
•Zhangmen Lv-13: agitation och hetta med torr mun, lätt att bli arg, lättskrämd, insomnia, maniskt vandrande, epilepsi, depressivitet med oförmåga att andas tillfredsställande.
8. Back-shu7 och Front-mu punkter samt vissa punkter på Du Mai används vid Psykiska-Emotionella störningar när det finns en koppling till deras korresponderande Zang/Fu tex:
Xinshu Bl-15: Dåligt minne, ångest, gråter med stor sorg, insomnia, överdrivit drömmande, har inte talat på flera år, Hjärtat skrämt och på sin vakt, dålig fördröjd utveckling av språket, mano-depressivitet, epilepsi, demens, vandrar som en galning, ångestfylld och deprimerad, sensation i bröstet med oförmåga att ta tillfredsställande andetag.
•Ganshu Bl-18: mycket ilska, mano-depressivitet, epilepsi,.
•Danshu Bl-19: Hjärtklappning med rädsla och dålig sömn, insomnia.
•Gaohuangshu Bl-43: dåligt minne, hjärtklappning, insomnia, maniskhet beroende på phlegm-eld.
•Jinsuo Du-8: ilska skadar Levern, maniskhet, vandra som en galning, pratar mycket, epilepsi. epilepsi beroende på rädsla.
•Shendao Du-11: sorgsen med ångest och dåligt minne, hjärtklappning och rädsla, frånvarande, timiditet med ytliga andning, ängslig, epilepsi.
•Shenzhu Du-12: Vandrar som en galning, Yrar och rasar, ser spöken, ursinne med önskan om att döda folk.
•Juque Ren-14: rädsla med hjärtklappning, dåligt minne, maniskhet, manodepressivitet, aversion mot eld, lätt att svära och skälla på andra, gormar och rasar, ilska, epilepsi med fradga.
•Jiuwei Ren-15: fem sorters epilepsi, maniskhet, vandrar som en galning, sjunger som en galning, tycker inte om att höra ljudet av röster.

Användingen av punkterna ovan kan förklaras med deras effekter på Qi, Blod, Phlegm,Shen, Hun, Po och Zhi, men det finns en annan grupp av punkter som kräver en annan typ av förklaring. Dessa är punkter på meridianer som går upp i hjärnan (eller påverkar dessa) tex. punkter på Du Mai och Blåsmeridianen
och punkter som finns på huvud och nacke tex:
•Houxi Tu-3: epilepsi, manodepressivitet.
•Tianzhu Bl-10: maniskhet, ständigt prat, ser spöken, epilepsi, epilepsi hos barn.
•Shenmai Bl-62: manodepressivitet, hjärtklappning, insomnia.
•Yushen Bl-9: galen, maniskt gående, epilepsi.
•Wangu Gb-12: epilepsi, maniskhet, mental upprördhet, insomnia.
•Changqian Du-1: manisk, epilepsi m skrämd, Vandrar som en galning.
•Fengfu Du-16: maniskhet. oavbrutet pratande, Vandrar som en galning och en önskan om att begå självmord, sorgsen och rädd med hjärtklappning.
•Baihu Du-20: rädslo-hjärtklappning, dåligt minne, frånvaro av mental vitalitet, oförmåga at välja ord, frånvarande, gråter mycket, sorgsen och gråter med önskan om att dö, epilepsi beroende på vind, maniskhet.
•Shenting Du-24: manodepressivitet, klättra upp höga ställen och sjunger, tar av sig kläderna och springer runt, härmar andras sätt att tala, hjärtklappning med rädsla, insomnia, medvetande förlust, stöter ut tungan8
•Renzhong Du-26 manodepressivitet, epilepsi, olämpligt skrattande, skrattar och gråter oväntat, omedvetenhet om människors status, position i samhället. attackerad av spöken

Det finns sannerligen en uppenbar motsättning här i Kinesisk medicinsk teori. Idén att Shen förvaras i Hjärt Zang är ett axiom i Kinesisk medicin och det finns tydligt beskrivit i Klassiska texter tex: Ling Zhu: ”Hjärtat kontrollerar kärlen och kärlen är shens boning9 ”.
”När blod och Qi är i harmoni och Ying och Wei kommunicerar, de fem Zang har formats så har shen sin boning i Hjärtat10” .
”Hjärtat är de fems Zang:s och de 6 Fu:s store mästare och Jingshen har sin boning där11”.I Su Wen: ”Hjärtat förvarar shen12”
Samtidigt finns det många referenser i klassikerna som innehåller idén att shen förvaras i huvudet och i hjärnan.
Tex. i Su Wen: ”Huvudet är sätet för intelligensen13”
I Xiushen Shishu: Hjärnan är förfadern till kroppens form och här möts de 100 shen14”
I Nei Jing (inte den inre klassikern utan Daoismens Inre spegeln)15 ”Hjärnan är kroppens ärvda portal, platsen där de 10.000 shen möts”
Sun Si Miao i de Tusen Dukaterna:
”Huvudet är den högste ledaren, platsen där människans shen koncentreras”
Li Shi Zhen: ”Hjärnan är stället där den ursprungliga shen finns”
i Ben Cao Bei Yao16 ”Hela människans minne finns i hjärnan”.
Det finn tre huvudsakliga faktorer som sprider ljus ovanstående teoretiska motsättningar:
1.Olika traditoner i Kinesisk medicin,
2.Den moderna medicinens inflytande,
3.Den nära relation som finns mellan Hjärta, blod, jing, hjärna och shen.
Olika traditioner i Kinesisk Medicin
Både före och efter Neijing ser man tydligt att det fanns olika traditioner i det breda fält som är Kinesisk medicin både andligt och i hälsoområdet. Före Neijing
finns det en mer strukturell perception av kroppen och hjärnan ses som det organ som huvudsakligen står för den mentala aktivitete.17 Från Neijing och framåt när studiet av medicin blev mer själständig mot sina Daoistiska rötter så finns det en mer funktionell syn på kroppen, som baseras på de fem Zang och de Sex Fu och deras relationer (speciellt baserat på de fem faserna) hjärnan blir nu”degraderad” till ett extra Fu och Hjärtat blir ”kejsaren” som styr kroppen och förvarar shen. Den utvecklingen finns beskriven i Neijing som säger:
”Jag har förstått att det finns Daoister som har en helt annorlunda förståelse av Zang och Fu. Några säger att hjärnan och märgen är Zang…….andra tänker på dem som Fu. Om dom presenteras för en annan syn än sin egen insisterar de på att enbart deras egen version är riktig”18
Senare esoteriska Daóistiska texter påverkade starkt en del stora läkare som levde under Tang, Yuan och Mingdynastierna. som Sun Simiao, Zhang Jingyue Li Shizhen19 och deras förståelse av hjärnans roll och de huvudsakliga meridianer som påverkar den. Du Mai blev igen en del av Kinesisk medicinsk teori. Samtidigt så utmanade inte dessa doktorer teorin att konceptet om Hjärt-shen såsom stående i motsats till konceptet om att Hjärnan var huvudsätet för shen.
Inflytandet ifrån modern medicin
Under Qing dynastin och den Republikanska eran så har Västerländsk kunskap om anatomi påverkat Kina. En författare som anses blivit påverkad är Wang Qingren20 som i kapitlet om hjärnan (in Correcting the Errors of Medicine 1830) påstod att ”intelligens och minne står hjärnan för”. Wang:s bok kom ut och distribuerades tillsammans med En ny Avhandling om Anatomi som var en översättning av en Västerländsk grundläggande text gjord av en medicinsk missionär – Benjamin Hobson och hans assistent Chen Xiutang.
Den nära relation som finns mellan Hjärta, blod, jing, hjärna och shen.
Alla aspekter av den mänskliga organismen är resultatet av föräldrarnas jing förenas.
Ling Shu: ”livet uppstår genom jing; när två jing förenas (man och kvinna) så formas shen21”
Zhang Jie Bing: ”De två jing, en yin och en yang förenas…och formar livet: faderns och moderns jing förenas och formar shen22” Med andra ord: prenatala jing som fås av föräldrarna är ursprunget till mänskans existens och den ursprungliga källan för shen. Vad det gäller ZangFu teori är det Njurarna som förvarar jing och samtidigt producerar märg som blir hjärnsubstans. Ling Shu säger: ”hjärnan är märgens hav” 23 Idet här lset ska man bedöma Li Shizhen: ”Hjärnan är den ursprungliga shen:s boning” och Yangxing Yanming Lu: ”Shen dvs. jing, om vi kan bevara jing så kommer shen att vara klar och om shen är klar så blir livet långt24 ”
Andra författare har betonat förbindelsen mellan hjärna och Hjärta, som är en annan aspekt av den viktiga länken mellan Hjärta och Njurar, eld och vatten.
Leizheng Zhizai25 ”Människans shen finns i Hjärtat och Hjärtats jing är helt beroende av Njurarna. Därför så är hjärnan den ursprungliga jings förvaringsplats, jingmärgens hav, minnet härör härifrån”.
Daost klassikern Ling Jian Zi26: ”Hjärtats Qi är förbundet med Niwan slottet ovan”
Niwan (kletiga kulan eller lerklots palatset) är också känd som ”Huangting” (Det Gula Palatset). Niwan i den Daoistiska traditionen är den central platsen av de nio palatsen i hjärnan där olika shen möts, och anses vara shen:s materiella . bas.. Niwan diskuteras i olika Daoistiska klassikerna tex: ”Hjärnan är Jing-shen:s ursprung och kallas också Niwan27 ”
”Den shen som kan ses i ansiktet har sitt ursprung i Niwan28 ” På toppen av kroppen så finns Tiangu Niwan, här förvaras shen…..Tiangu, dvs. det ursprungliga palatset den ursprungliga Shen:s boning, där mental och andlig klarhet finns, den viktigaste aspekten av shen29 ”
Det är Du Mai meridianen som är länken mellan Njurar, Hjärta och hjärna. Fyra vägar hos Du Mai diskuteras i klassikerna
Den första kommer ifrån den nedre delen av abdomen, kommer ut vid perineum, fortsätter bakåt längs med sacrums mittlinje och i det inre av ryggrads kolumnen till Fengfu Du-16, går in i hjärnan, går upp till toppen och går längs huvudets mittlinje till nästippen,fortsätter neråtoch slutar där övre delen av läppen förenas med tandköttet.. Den andra vägen börjar i nedre delen av abdomen, går ner till perineum, går runt anus, går upp till det inre av ryggraden och fortsätter till Njurarna. Den tredje vägen börjar i nedre delen av abdomen, går uppåt till mitten av naveln, passerar genom Hjärtat, går upp till halsen, går runt munnen och går upp till nedanför ögat till mitten. Den fjärde vägen börjar vid Jingming Bl-1, följer blåsmeridianen bilateralt längs med pannan, de bilaterala grenarna strålar samman på toppen av huvudet och går inåt i hjärnan, en samlad meridian går ut vid Fengfu Du-16 och delar sig igen, går neråt genom Dazhu Bl-11 och Fengmen Bl-12 och fortsätter längs med båda sidor av ryggraden till Njurarna.
Denna länkning till Hjärta och hjärna hänvisade Cheng Xing Gao till: ”När Märgen är fylld så är tanken klar. För mycket tänkande leder till eld i Hjärtat som sveder hjärnan…..Märgen har sina rötter i jing och har kontakt neråt med Du Mai; när ming men värmer och när så blir märgen fylld.”
Slutsatsen blir därför att Du Mai är den meridian som åstadkommer kontakt mellan Hjärta och hjärna. I praktiken kan många Du Mai punkter användas för att behandla en mängd Psykiska-Emotionella störningar på ett liknande sätt som Aku -punkter från de 12 huvudmeridinerna används speciellt de på Hjärt och Perikardium meridianerna. Om vi ska precisera mer exakt hur Du Mai punkter kan användas så föreslår vi: a) att indikationerna för Du Mai punkter mer reflekterar en användning vi shi-problematik i shen tex: manodepressivitet, och b) de är speciellt indikerade när Psykiska-Emotionella störningar åtföljs av fullhet och obehag i huvudet, yrsel, störningar i medvetandet och epilepsi.

Fotnötter
1.En periodisk mental störning som finns mest hos kvinnor. kaktäriserad av många möjliga symtom som; agitation, rastlöshet, tryck i bröstet, störd sömn, irritation, oklokt och häftigt beteende, konstigt tal, frekvent gäspande och sträckande, disorientation, oro, sorgsen, gråter, suckar och har t.o.m.convulsioner utan att helt förlora medvetandet. Orsakerna anses vara emotionell frustration som hindrar Lever Qi att cirkulera harmoniskt eller oro som skadar Hjärtats yin, åtföljt av blodsvaghet. Historiskt har detta tillstånd varit kopplat till blodsvaghet i livmodern och man dragit paralleller med det Västerländska conceptet om hysteri. Zang Zao översätt också med hysteri ibland.
2.Dian
3.Dian-Kuang
4.Detta uttryck fanns först De Tusen Dukaterna Orsaken är svaghet elle omogenhet av Shen-Qi hos ett barn som plötsligt ser en främling eller ett främmande förmål eller hör ett främmande lud. Det ger upphov till rädsla och gråt, i extrema fall förändringar av barnets utseende. Vind-phlegm som genererats av shocken och stör ytterligare Mjälten och Magen och ger upphov till kräkningar, diarré och abdominell smärta och slutligen till kortvariga muskelryckningar. ”plötslig rädsla ger störningar i barnet” har en liknande mening som uttrycket ”rädslo-epilepsi”.
5.Översatt av Giovanni Maciocia i The Practice of Chinese Medicine, Churchill Livingstone s. 198, där shen är översatt som Sinnet.
6.Den exakta betydelsen av denna term är oklar men verkar hänvisa till, att rasa, nonsensprat, förmodligen beroende på besatthet. Sun Si Miao i Tusen Dukater hänvisar till uttrycket ”melankoliskt gråtande prat med spöken” i samband med denna punkt. Lnda C. Koo säger i:
Nourishment ov Life, Health in Chinese Society (The Commercial Press, Hong Kong s.123) en nutida bok om Kinesisk folktro, om besatthet av spöken:
”I de fall när spökets (eller en ond andes)
influence växer gradvis så är offret i början sorgsen, känslig och tillbakadragen. När spökets makt över offrets sinne blir större, så börjar offret uppträda som de befann sig i en dröm, talar om spökärenden eller agerar som han/hon pratar med spöken.
7.Det är intressant att trots sina namn som anspelar på olika aspekter av shen så används inte; punkterna; Pohu Bl-42, Shentang Bl-44, Hunmen Bl-47, Yishe Bl-49 och Zhishi Bl-52 alls för Psykiska-Emotionella störningar, med undantag för Pohu Bl-42 som används för ”besatthet av tre lik” så finns inga indikationer för det
8.Tunbgan stöts regelbundet ut ur munnen, upp och ner, till vänster och höger, som en ormtunga. Man bedömer detta som fullhetshetta i Mjälte och Hjärta
eller som tomhetshetta i Njure och Mjälte, ses också som epilepsi.
9.Kapitel 8.
10.Kapitel 54.
11.Kapitel 71.
12.Kapitel 62.
13.Kapitel 17.
14.Tio Arbeten om Träningen för att Uppnå Sanningen, ett Qigong kompen-dium i 64 volymer från Qing dynastin; sammanställare och det exakta datumet när verket publicerades är okänt. Denna text kombinerar viktiga Daoist arbeten om Qigong träning från Sui, Tang och Song dynastierna och innehåller också Huangting Neijing Jing (se not 27).
15.Skriven av Liu Sijing omkring 1647, en del av Che Sheng Ba Bian ett arbete om hur kroppen fungerar – de andra delarna handlar om stjärnorna, solen, månen etc.
16. Väsentligheter i Materi Medica av Wang Ang 1694.
17.Tex: Guanzi en av de Daoist klassiker som diskuterar ämnen som filosofi, medicin och andra områden av vetenskap.Heiner Fruehaf kommenterar: Guanzi Daoism är typisk för pre-Neijing sätt att skriva om vetenskap där de så kallade Daojia tänkarna (inte samma som de senare Daojiao, en term som åsyftar religiös Daoism) hade en livlig men fragmenterad diskussion om etablerandet av en vetenskaplig kodex. Mycket lik de pre-Sokratiska filosoferna i Grekland. Precis som Platon och Aristoteles skapade grunden för Västerländskt vetenskapligt tänkande utifrån kaoset av dessa mycket mindre kända tänkare, så integrerade klassiker som Neijing dessa fragmenterade idéer som presenteras i Guanzi och andra arbeten före Han dynastin. Böcker som Guanzi var viktiga i arbetet med att standardisera de 5 faserna synsättet tiden efter Neijing. Före Neijing fanns det minst 7 olika sätt att relatera elementen till varandra.
18.Kapitel 11.
19.En del medicinska historiker tex: B.J. Andrews (JCM nr.36) har också åsikten att den tidiga kontakten med Jesuit missionärer kan ha spelat en roll i återupplivandet av teorin att hjärnan var centrat för medvetandet. Wang Qingren citerar i sitt arbete: Om Hjärnan tre personer som tidigare haft samma åsikt som han själv om hjärnan: Li ShiZhen, Jin Sheng och Wang Ang. Jin Sheng var vän med Jesuit missionärer vid Ming hovet på 1600-talet. och konverterade till Katolicismen och Wang Ang var en nära kollega.
20.B.J. Andrews (JCM nr.36) tror emellertid att Västerländsk medicins påverkan av Wang Qingren inte är bevisad och att hans tillbakavisande av de klassiska Kinesiska teorierna om anatomi mest berodde på intryck ifrån den radikala ”bevis ifrån undersökningar” rörelsen som då var vanlig bland Kinesiska lärda.
21.Kapitel 8.
22.Zhang Jie Bin, Kategoriernas Klassiker (Lei Jing) People´s Health Publishing House, Beijing,1982 s.49 först publicerad 1624.
23.Kapitel 33.
24.A Record Nourishing Xing and Extending Ming writen by Tao Hongjing 456-536. Detta var en samling av olika teorier om att berika livet efter tidens mode.
25.Differentiering och Behandling av Sjukdomar av Lin Peiqin 1839 en medicinsk nybörjare som imiterade Zhang Shi Yitong (Allsidig Medicin Enligt Mästare Zhang 1695)
26.Av Xu Sun från Jin dynastin. Den här texten diskuterar mest relationen mellan shen och xing (materiell form).
27.Från Huangting Neijing Jing ett ofta citerat esoteriskt Daoist verk som verkar ha flera olika författare. Dess ursprung är oklart, men kommenterades av Bai Fuzhong omkring 700-talet. Daoist nunnan Hu Yin publicerade flera versioner omkring 850-talet.
28.Zheng Li Lun.
Publicerad: |2007-09-15|