Det finns sannerligen en uppenbar motsättning i Kinesisk medicinsk teori

Idén att Shen förvaras i Hjärt Zang är ett axiom i Kinesisk medicin och det finns tydligt beskrivit i Klassiska texter tex: Ling Zhu: ”Hjärtat kontrollerar kärlen och kärlen är shens boning”.

”När blod och Qi är i harmoni och Ying och Wei kommunicerar, de fem Zang har formats så har shen sin boning i Hjärtat10” .
”Hjärtat är de fems Zang:s och de 6 Fu:s store mästare och Jingshen har sin boning där11”.I Su Wen: ”Hjärtat förvarar shen12”
Samtidigt finns det många referenser i klassikerna som innehåller idén att shen förvaras i huvudet och i hjärnan.
Tex. i Su Wen: ”Huvudet är sätet för intelligensen13”
I Xiushen Shishu: Hjärnan är förfadern till kroppens form och här möts de 100 shen14”
I Nei Jing (inte den inre klassikern utan Daoismens Inre spegeln)15 ”Hjärnan är kroppens ärvda portal, platsen där de 10.000 shen möts”
Sun Si Miao i de Tusen Dukaterna:
”Huvudet är den högste ledaren, platsen där människans shen koncentreras”
Li Shi Zhen: ”Hjärnan är stället där den ursprungliga shen finns”
i Ben Cao Bei Yao16 ”Hela människans minne finns i hjärnan”.
Det finn tre huvudsakliga faktorer som sprider ljus ovanstående teoretiska motsättningar:
1.Olika traditoner i Kinesisk medicin,
2.Den moderna medicinens inflytande,
3.Den nära relation som finns mellan Hjärta, blod, jing, hjärna och shen.
Olika traditioner i Kinesisk Medicin
Både före och efter Neijing ser man tydligt att det fanns olika traditioner i det breda fält som är Kinesisk medicin både andligt och i hälsoområdet. Före Neijing
finns det en mer strukturell perception av kroppen och hjärnan ses som det organ som huvudsakligen står för den mentala aktivitete.17 Från Neijing och framåt när studiet av medicin blev mer själständig mot sina Daoistiska rötter så finns det en mer funktionell syn på kroppen, som baseras på de fem Zang och de Sex Fu och deras relationer (speciellt baserat på de fem faserna) hjärnan blir nu”degraderad” till ett extra Fu och Hjärtat blir ”kejsaren” som styr kroppen och förvarar shen. Den utvecklingen finns beskriven i Neijing som säger:
”Jag har förstått att det finns Daoister som har en helt annorlunda förståelse av Zang och Fu. Några säger att hjärnan och märgen är Zang…….andra tänker på dem som Fu. Om dom presenteras för en annan syn än sin egen insisterar de på att enbart deras egen version är riktig”18
Senare esoteriska Daóistiska texter påverkade starkt en del stora läkare som levde under Tang, Yuan och Mingdynastierna. som Sun Simiao, Zhang Jingyue Li Shizhen19 och deras förståelse av hjärnans roll och de huvudsakliga meridianer som påverkar den. Du Mai blev igen en del av Kinesisk medicinsk teori. Samtidigt så utmanade inte dessa doktorer teorin att konceptet om Hjärt-shen såsom stående i motsats till konceptet om att Hjärnan var huvudsätet för shen.
Inflytandet ifrån modern medicin
Under Qing dynastin och den Republikanska eran så har Västerländsk kunskap om anatomi påverkat Kina. En författare som anses blivit påverkad är Wang Qingren20 som i kapitlet om hjärnan (in Correcting the Errors of Medicine 1830) påstod att ”intelligens och minne står hjärnan för”. Wang:s bok kom ut och distribuerades tillsammans med En ny Avhandling om Anatomi som var en översättning av en Västerländsk grundläggande text gjord av en medicinsk missionär – Benjamin Hobson och hans assistent Chen Xiutang.
Den nära relation som finns mellan Hjärta, blod, jing, hjärna och shen.
Alla aspekter av den mänskliga organismen är resultatet av föräldrarnas jing förenas.
Ling Shu: ”livet uppstår genom jing; när två jing förenas (man och kvinna) så formas shen21”
Zhang Jie Bing: ”De två jing, en yin och en yang förenas…och formar livet: faderns och moderns jing förenas och formar shen22” Med andra ord: prenatala jing som fås av föräldrarna är ursprunget till mänskans existens och den ursprungliga källan för shen. Vad det gäller ZangFu teori är det Njurarna som förvarar jing och samtidigt producerar märg som blir hjärnsubstans. Ling Shu säger: ”hjärnan är märgens hav” 23 Idet här lset ska man bedöma Li Shizhen: ”Hjärnan är den ursprungliga shen:s boning” och Yangxing Yanming Lu: ”Shen dvs. jing, om vi kan bevara jing så kommer shen att vara klar och om shen är klar så blir livet långt24 ”
Andra författare har betonat förbindelsen mellan hjärna och Hjärta, som är en annan aspekt av den viktiga länken mellan Hjärta och Njurar, eld och vatten.
Leizheng Zhizai25 ”Människans shen finns i Hjärtat och Hjärtats jing är helt beroende av Njurarna. Därför så är hjärnan den ursprungliga jings förvaringsplats, jingmärgens hav, minnet härör härifrån”.
Daost klassikern Ling Jian Zi26: ”Hjärtats Qi är förbundet med Niwan slottet ovan”
Niwan (kletiga kulan eller lerklots palatset) är också känd som ”Huangting” (Det Gula Palatset). Niwan i den Daoistiska traditionen är den central platsen av de nio palatsen i hjärnan där olika shen möts, och anses vara shen:s materiella . bas.. Niwan diskuteras i olika Daoistiska klassikerna tex: ”Hjärnan är Jing-shen:s ursprung och kallas också Niwan27 ”
”Den shen som kan ses i ansiktet har sitt ursprung i Niwan28 ” På toppen av kroppen så finns Tiangu Niwan, här förvaras shen…..Tiangu, dvs. det ursprungliga palatset den ursprungliga Shen:s boning, där mental och andlig klarhet finns, den viktigaste aspekten av shen29 ”
Det är Du Mai meridianen som är länken mellan Njurar, Hjärta och hjärna. Fyra vägar hos Du Mai diskuteras i klassikerna
Den första kommer ifrån den nedre delen av abdomen, kommer ut vid perineum, fortsätter bakåt längs med sacrums mittlinje och i det inre av ryggrads kolumnen till Fengfu Du-16, går in i hjärnan, går upp till toppen och går längs huvudets mittlinje till nästippen,fortsätter neråtoch slutar där övre delen av läppen förenas med tandköttet.. Den andra vägen börjar i nedre delen av abdomen, går ner till perineum, går runt anus, går upp till det inre av ryggraden och fortsätter till Njurarna. Den tredje vägen börjar i nedre delen av abdomen, går uppåt till mitten av naveln, passerar genom Hjärtat, går upp till halsen, går runt munnen och går upp till nedanför ögat till mitten. Den fjärde vägen börjar vid Jingming Bl-1, följer blåsmeridianen bilateralt längs med pannan, de bilaterala grenarna strålar samman på toppen av huvudet och går inåt i hjärnan, en samlad meridian går ut vid Fengfu Du-16 och delar sig igen, går neråt genom Dazhu Bl-11 och Fengmen Bl-12 och fortsätter längs med båda sidor av ryggraden till Njurarna.
Denna länkning till Hjärta och hjärna hänvisade Cheng Xing Gao till: ”När Märgen är fylld så är tanken klar. För mycket tänkande leder till eld i Hjärtat som sveder hjärnan…..Märgen har sina rötter i jing och har kontakt neråt med Du Mai; när ming men värmer och när så blir märgen fylld.”
Slutsatsen blir därför att Du Mai är den meridian som åstadkommer kontakt mellan Hjärta och hjärna. I praktiken kan många Du Mai punkter användas för att behandla en mängd Psykiska-Emotionella störningar på ett liknande sätt som Aku -punkter från de 12 huvudmeridinerna används speciellt de på Hjärt och Perikardium meridianerna. Om vi ska precisera mer exakt hur Du Mai punkter kan användas så föreslår vi: a) att indikationerna för Du Mai punkter mer reflekterar en användning vi shi-problematik i shen tex: manodepressivitet, och b) de är speciellt indikerade när Psykiska-Emotionella störningar åtföljs av fullhet och obehag i huvudet, yrsel, störningar i medvetandet och epilepsi.

Fotnötter
1.En periodisk mental störning som finns mest hos kvinnor. kaktäriserad av många möjliga symtom som; agitation, rastlöshet, tryck i bröstet, störd sömn, irritation, oklokt och häftigt beteende, konstigt tal, frekvent gäspande och sträckande, disorientation, oro, sorgsen, gråter, suckar och har t.o.m.convulsioner utan att helt förlora medvetandet. Orsakerna anses vara emotionell frustration som hindrar Lever Qi att cirkulera harmoniskt eller oro som skadar Hjärtats yin, åtföljt av blodsvaghet. Historiskt har detta tillstånd varit kopplat till blodsvaghet i livmodern och man dragit paralleller med det Västerländska conceptet om hysteri. Zang Zao översätt också med hysteri ibland.
2.Dian
3.Dian-Kuang
4.Detta uttryck fanns först De Tusen Dukaterna Orsaken är svaghet elle omogenhet av Shen-Qi hos ett barn som plötsligt ser en främling eller ett främmande förmål eller hör ett främmande lud. Det ger upphov till rädsla och gråt, i extrema fall förändringar av barnets utseende. Vind-phlegm som genererats av shocken och stör ytterligare Mjälten och Magen och ger upphov till kräkningar, diarré och abdominell smärta och slutligen till kortvariga muskelryckningar. ”plötslig rädsla ger störningar i barnet” har en liknande mening som uttrycket ”rädslo-epilepsi”.
5.Översatt av Giovanni Maciocia i The Practice of Chinese Medicine, Churchill Livingstone s. 198, där shen är översatt som Sinnet.
6.Den exakta betydelsen av denna term är oklar men verkar hänvisa till, att rasa, nonsensprat, förmodligen beroende på besatthet. Sun Si Miao i Tusen Dukater hänvisar till uttrycket ”melankoliskt gråtande prat med spöken” i samband med denna punkt. Lnda C. Koo säger i:
Nourishment ov Life, Health in Chinese Society (The Commercial Press, Hong Kong s.123) en nutida bok om Kinesisk folktro, om besatthet av spöken:
”I de fall när spökets (eller en ond andes)
influence växer gradvis så är offret i början sorgsen, känslig och tillbakadragen. När spökets makt över offrets sinne blir större, så börjar offret uppträda som de befann sig i en dröm, talar om spökärenden eller agerar som han/hon pratar med spöken.
7.Det är intressant att trots sina namn som anspelar på olika aspekter av shen så används inte; punkterna; Pohu Bl-42, Shentang Bl-44, Hunmen Bl-47, Yishe Bl-49 och Zhishi Bl-52 alls för Psykiska-Emotionella störningar, med undantag för Pohu Bl-42 som används för ”besatthet av tre lik” så finns inga indikationer för det
8.Tunbgan stöts regelbundet ut ur munnen, upp och ner, till vänster och höger, som en ormtunga. Man bedömer detta som fullhetshetta i Mjälte och Hjärta
eller som tomhetshetta i Njure och Mjälte, ses också som epilepsi.
9.Kapitel 8.
10.Kapitel 54.
11.Kapitel 71.
12.Kapitel 62.
13.Kapitel 17.
14.Tio Arbeten om Träningen för att Uppnå Sanningen, ett Qigong kompen-dium i 64 volymer från Qing dynastin; sammanställare och det exakta datumet när verket publicerades är okänt. Denna text kombinerar viktiga Daoist arbeten om Qigong träning från Sui, Tang och Song dynastierna och innehåller också Huangting Neijing Jing (se not 27).
15.Skriven av Liu Sijing omkring 1647, en del av Che Sheng Ba Bian ett arbete om hur kroppen fungerar – de andra delarna handlar om stjärnorna, solen, månen etc.
16. Väsentligheter i Materi Medica av Wang Ang 1694.
17.Tex: Guanzi en av de Daoist klassiker som diskuterar ämnen som filosofi, medicin och andra områden av vetenskap.Heiner Fruehaf kommenterar: Guanzi Daoism är typisk för pre-Neijing sätt att skriva om vetenskap där de så kallade Daojia tänkarna (inte samma som de senare Daojiao, en term som åsyftar religiös Daoism) hade en livlig men fragmenterad diskussion om etablerandet av en vetenskaplig kodex. Mycket lik de pre-Sokratiska filosoferna i Grekland. Precis som Platon och Aristoteles skapade grunden för Västerländskt vetenskapligt tänkande utifrån kaoset av dessa mycket mindre kända tänkare, så integrerade klassiker som Neijing dessa fragmenterade idéer som presenteras i Guanzi och andra arbeten före Han dynastin. Böcker som Guanzi var viktiga i arbetet med att standardisera de 5 faserna synsättet tiden efter Neijing. Före Neijing fanns det minst 7 olika sätt att relatera elementen till varandra.
18.Kapitel 11.
19.En del medicinska historiker tex: B.J. Andrews (JCM nr.36) har också åsikten att den tidiga kontakten med Jesuit missionärer kan ha spelat en roll i återupplivandet av teorin att hjärnan var centrat för medvetandet. Wang Qingren citerar i sitt arbete: Om Hjärnan tre personer som tidigare haft samma åsikt som han själv om hjärnan: Li ShiZhen, Jin Sheng och Wang Ang. Jin Sheng var vän med Jesuit missionärer vid Ming hovet på 1600-talet. och konverterade till Katolicismen och Wang Ang var en nära kollega.
20.B.J. Andrews (JCM nr.36) tror emellertid att Västerländsk medicins påverkan av Wang Qingren inte är bevisad och att hans tillbakavisande av de klassiska Kinesiska teorierna om anatomi mest berodde på intryck ifrån den radikala ”bevis ifrån undersökningar” rörelsen som då var vanlig bland Kinesiska lärda.
21.Kapitel 8.
22.Zhang Jie Bin, Kategoriernas Klassiker (Lei Jing) People´s Health Publishing House, Beijing,1982 s.49 först publicerad 1624.
23.Kapitel 33.
24.A Record Nourishing Xing and Extending Ming writen by Tao Hongjing 456-536. Detta var en samling av olika teorier om att berika livet efter tidens mode.
25.Differentiering och Behandling av Sjukdomar av Lin Peiqin 1839 en medicinsk nybörjare som imiterade Zhang Shi Yitong (Allsidig Medicin Enligt Mästare Zhang 1695)
26.Av Xu Sun från Jin dynastin. Den här texten diskuterar mest relationen mellan shen och xing (materiell form).
27.Från Huangting Neijing Jing ett ofta citerat esoteriskt Daoist verk som verkar ha flera olika författare. Dess ursprung är oklart, men kommenterades av Bai Fuzhong omkring 700-talet. Daoist nunnan Hu Yin publicerade flera versioner omkring 850-talet.
28.Zheng Li Lun.
Publicerad: |2007-09-15|